Svenska dagen

FÖRSTA SVENSKA DAGEN 1908

Den första Svenska dagen samlade stora skaror till fester, gudstjänster och fackeltåg i alla svenskbygder. I Helsingfors ordnades tre stora fester, i universitetets solennitetssal, i societetshuset och på Svenska teatern. Alla biljetter såldes slut på förhand.

Kvällen avslutades med ett fackeltåg till Senatstorget där ungefär 10 000 människor samlades.

I Åbo deltog över 5000 personer i ett fackeltåg och uppvaktning vid Per Brahes staty. I Åbo domkyrka anordnades en festgudstjänst.

I Vasa ordnandes två fester efter varandra i stadshuset då efterfrågan på biljetter var så stor.

Då firandet startade 1908 hade man tänkt sig firandet som en engångsföreteelse. Den enorma anslutning firandet fick gjorde det självklart att man fortsatte att fira dagen. I ett upprop i Ny Pressen manade Svenska folkpartiets grundare Axel Lille till svensk samling på folklig grund.

Svenska dagen märket

Särskilda Svenska dagen märken började säljas för att samla in pengar till den nygrundade Svenska kulturfonden. Det första märket år 1909 var ett nystan i gult och rött. Det var ofta skolelever som sålde märket mot provision. Under några år avbildades Gustav II Adolf på märket och under några år pryddes det av det finska lejonet eller Finlands flagga. Ett rekordantal märken, 42 661 st. såldes år 1928 då Svenska dagen fyllde 20 år. År 1939 beslöt Svenska folkpartiets centralstyrelse att intäkterna från märkesförsäljningen i sin helhet skulle tillfalla försvarsväsendet. År 1943 tog Svenska Finlands folkting över arrangerandet av Svenska dagens huvudfest och försäljningen av Svenska dagen märket.

Märkesförsäljningen Göran von Bonsdorff minns

År 1941 samlade man in pengar för att hjälpa den krigshärjade svenksbygden

Krigshärjad svenskbygd 1941

Svenska dagen 1908