Svenska Kvinnoförbundet 110 år så här började det

Lantdagsreformen 1906 hade gett kvinnorna rösträtt (som de första i Europa) och rätt att kandidera i lantdagsval. Allmän rösträtt i kommunalval fick kvinnorna i likhet med männen först 1917.

Redan inför lantdagsvalet 15–16 mars 1907 samlades kvinnor från partiets lokalavdelningar för att utse kvinnor som kunde kandidera. På mötet nominerades Helena Westermarck, Dagmar Neovius, Annie Furuhjelm och Hedvig Sohlberg. Dagmar Neovius från Åbo södra valkrets blev som första kvinna invald i den svenska lantdagsgruppen.

Den 19 maj 1907 hölls i Helsingfors ett möte vid vilket beslut fattades om grundandet av  Svenska Kvinnoförbundet. Mötet samlade ca 400 kvinnor från 50 orter runt om i landet.

Den 26 oktober 1907 höll organisationen sitt stiftande möte där stadgar och program antogs.

Svenska Kvinnoförbundet ställde sig till en början utanför partiet, fastän flera av de mest aktiva kvinnorna inom förbundets ledning var aktiva också inom partiet. Även kvinnor som inte hörde till Svenska folkpartiet kunde ansluta sig till förbundet.

I protest mot beslutet att ställa sig utanför partiet bildade en grupp kvinnor organisationen Tolvan som verkade inom partiet. Namnet syftade på antalet medlemmar.

Svenska Kvinnoförbundets första ordförande blev författarinnan Annie Furuhjelm.

1946 anslöts förbundet till Svenska folkpartiet.

Källa: Svenska centralarkivet
Citat ur Svenska Kvinnoförbundet 1907-82 av Inger Ehrström

Detta möte i juni samlade omkring 400 kvinnor från ett femtiotal orter. Annie Furuhjelms öppningsanförande har kallats Svenska Kvinnoförbundets stiftelseurkund:

"Som en annan yttring av denna samlingstanke (bildandet av Svenska Folkpartiet) ter sig för mig bildandet av ett hela landet omfattande svenskt kvinnoförbund - ja, men som något ännu större, för mig personligen, ty i mina bästa stunder har jag tänkt högt om kvinnan och hoppats mycket av den obrukade kraft, all den förmåga till hängivenhet som finnes nedlagd hos henne. Och vad nu särskilt ett minoritetsparti sådant som vårt beträffar, så veta vi att om vi skola kunna bestå i den ojämna kampen, så kommer utslaget att fällas av hemmen och i sista hand av mödrarna. Vi om någon behöva räkna målmedvetna kvinnor inom våra led, kvinnor som förstå vad en amerikansk författarinna nyligen yttrade, att inte hemmen numera utgöra hela vår värld, utan att också hela världen skall bli vårt hem. Också vi kvinnor måste lära oss att stå på egna ben, se med egna ögon och tänka egna tankar för att i den politiska kampen inlägga vår egenart, ty göra vi inte detta, kunna vi lika gärna hålla oss borta från politiken.

Men för att rätt förstå våra nya plikter måste vi sättas i tillfälle att närmare dryfta tidens stora frågor, och det kunna vi bäst göra genom att sammansluta oss till ett förbund."
Källa: Svenska Kvinnoförbundet

Dagmar Neovius, Hedvig Sohlberg och Vera Hjelt var Svenska Kvinoförbundets första ledamöter i riksdagen under perioderna 1907-1909, 1910-1910, 1914-1914.

Dagmar Neovius

Dagmar Neovius 1907-1909, 1910, 1914

Hedvig Sohlberg 1908-1913

Jenny af Forselles 1909, 1911-1914, 1917

Vera Hjelt 1908-1914, 1917

Augusta Krook 1909