Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning

I Historik över Svenska Kvinnoförbundets verksamhet 1908-1918 Historiken sammanställd av sekreteraren (Emma Saltzman) kan man läsa om Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelnings första 10 år.

Så gott som omedelbart efter förbundets konstituerande bildades den 25 januari 1908, dess första filial, Helsingfors-filialen, som allt sedan dess under sin energiska, målmedvetna ordförandes, fru Lilly Krogius, organisatoriskt skickliga ledning tagit den drygaste andelen i förbundets arbete. Dess lokal har varit förbundets hem, dess medlemmar förbundets kärntrupp, dess arbetsmetoder hava tjenat yngre filialer till föredöme. För filialens verksamhet redogöres längre fram i den allmänna översikten över förbundets olika arbetsgrenar. Här må blott särskilt påpekas dess regelbundna månadsmöten, så väl egnade att genom upprepad förtrolig samvaro fördjupa och stärka samhörighetskänslan och föda samförstånd mellan svenska kvinnor av olika samhällsklasser, olika förmögenhetsvillkor och olika levnadskall.

Filialens första styrelse utgjordes av:
Fru Lilly Krogius ordförande
Fröken Rose-Marie Holsti viceordförande
Fröken Alma Andberg sekreterare
Fröken Signe Heikel skattmästare
Fröken Maria Nikander
Fru Maria Snell
Stud. Bertha Tabelle

1909 avgick M Snell och ersattes av fru Hulda Eriksson

1910 avgingo R-M Holsti och S. Heikel och ersattes av frk A Furuhjelm som viceordförande och fru Agnes Baeckman varjämte B. Tabelle övertog skattmästarbefattningen.

1911 avgick A. Baeckman och efteräddes av fröken Constance Hedman

1912 övertog fröken Bertha Tabelle jämte skattmästare- även viceordförandeposten.

1916 avgick A. Andberg dåmera fru Meriläinen och som sekreterare inträdde fru Signe Aivén

Vid ingången av år 1918 består filialstyrelsen av fru Lilly Krogius ordförande, Fröken Bertha Tabelle viceordförande och skattmästare

Fröken S. Sivén sekreterare
Fröken A. Furuhjelm
Fru H. Eriksson
Fröken M. Nikander
Fröken A. Andersén

Revisorer och revisorssuppleanter för filialensräkenskaper hava under de 10 årens lop varit: fröknar A. Andersén, A. Andersson, J. Ahlstrand, A. Hillberg, E. Häggman, A. Lindh, K. Saltzman, M-L. Wasenius och fru I. Boisman.

Stående kommittéer inom filialen ha varit Kommittén för Ungdomsbiblioteket URD bestående av fröknar Hanna Cederholm, Naïma Jacobson och Anna Qvist samt Kommittén för sagoaftnarna som utgjordes av fruar Anna Collan och Irene Jahnsson sant fröken Anna Qvist.

514 Medlemmar 1918 (hela Kvinnoförbundet hade 1158 medlemmar)

Klicka på protokollet bredvid så öppnar sig en PDF och du kan läsa det första årsmötesprotokollet.

Tyvärr finns inte protokoll från det första året.

Syföreningen

Till den praktiska verksamheten måste hänföras även de inom filialerna igångsatta syföreningarna.

Syföreningen inom Helsingfors-filial består allt sedan 1908. Mångahanda ha frukterna av dess arbete varit; den har i nämnvärd grad bidragit till antalet vinster vid det lotteri Centralstyrelsen föranstaltade år 1909 och vars resultat betydligt lättade det unga förbundets dåvarande ekonomiska svårigheter; den har åstadkommit bazarer och andra försäljningar av sina arbeten till förmån för filialens verksamhet, den har utdelat avsevärda mängder klädesplagg åt barn ur fattiga svenska hem; den har, slutligen kunnat åt sina mindre bemedlade medlemmar utdela anslag, avsedda att möjliggöra någon tids sommarvila på landet.
tekniska lärarinnor för denna syföreningen ha varit: frk Axa Lindholm, som efterträddes av frk Anna Holmström numera biträdd av fr Ellen Pettersson, Syföreningens angelägenheter handhavas av frk Bertha Tabelle som ordförande frk Constance Hedman som viceordförande och fru O. Rindell som kassör.

Läse- och studiecirklar

Sådana ha varit i gång inom Helsingfors-filialen från 1911 under ett par års tid under ledning av fru Irene Jahnsson, som under en termin avlöstes av fröken Bertha Tabelle. Därvid ha genomgåtts arbeten av Selma Lagerlöf, Strindberg, Almqvist, Ellen Key, Ibsen, Runeberg och Tavaststjerna.

Barn och ungdomsverksamhet

Ungdomsbiblioteket URD

Detta bibliotek stiftades av Helsingfors-filialen på initiativ av fil.mag Naïma Jacobson och fröknar Hanna Cederholm och Anna Quist år 1908 och har allt från sin begynnelse åtnjutit stora sympatier hos den uppväxande svenska släktet i Helsingfors. Dess volymantal stiger numera till 1200 under år 1917 var boklånens antal 2111 fördelade på 800 låntagare. Överbibliotekarie har hela tiden varit fröken A. Qvist, som därvid biträtts av en hel rad intresserade medlemmar, bland vilka bör främst nämnas fröken A. Andersén.

Sagoaftnar

Icke mindre omtyckta än biblioteket URDs boklån hos de unga, ha sagoaftnarna varit hos de yngsta. Igångsatta på initiativ av samma personer vilka väckte tanken på URDs stiftande, hava de pågått alltsedan 1908 till och med 1916 och ha alltid kunnat räkna en intresserad ungdomlig åhörarskara , så stor lokalen kunnat rymma. Under 1917 indrogos sagoaftnarna på grund av osäkerheten och den knappa belysningen på stadens gator. Inalles ha 53 sagoaftnar egt rum. I det tacksamma värvet av sagoberätterska avlöste varandra följande personer: fru A. Collan, fröken E. Alexeieff, fru H. Eriksson, fru I. Jahnsson, fröknar Inga och Irene Lindholm, E. Mattson, A. Nordström, A. Nylund, Alina Pipping, W. Runeberg, S. Snellman, S. Ullner, och fru S. Thomasson.

I sammanhang med sagoaftnarna förtjena Helsingfors-filialens julfester för barn ur svenska hem ihågkommas.

Sångkör och populär gymnastikklubb

Sångkörer

På fröken Anna Jägerhorns initiativ och under hennes intresserade medverkan bildades inom Helsingfors-filial år 1912 en sångkör, som sedan dess ej blott varit aktiv däri medverkande till nöje och vederkvickelse utan därjämte i väsentlig grad höjt stämningen vid månadsmöten, samkväm och fester. Körens dirigenter ha efter varandra varit: herr B. Holmström, herr G. Mariani, fröken Greta Becker, fröken Dagmar von Nandelstadh och, sedan hösttermin 1917, fröken Laura Fabritius. Ordförande i sångföreningen ha varit: fröken A. Jägerhorn, fru Irene Björklund och fröken E. Hollmén.

Gymnastikklubb

År 1915 väcktes inom Sörnäs-filialen förslaget att bilda en gymnastikklaubb, som väckte livligt medhåll men tyvärr ej kunde förverkligas i brist på lämplig lokal. Tanken upptogs emellertid av Helsingfors-filialen och i februari 1916 vidtog Helsingfors-filialens gymnastikklubb med sin verksamhet i Nya Svenska samskolan under ledning av fröknar Enckell, Montell, Backman och Björklund. Numera har denna kubb, under namnet av Svenska kvinnoförbundets gymnastikklubb ingått som medlem i Förbundet för fysisk fostran och fortsätter sina övningar i Svenska fruntimmerskolans gymnastiksal under fröken Thyra Montells ledning.

Koloniträdgårdsfrågan och potatisodling

En annan mycket omhuldad plan är åstadkommandet av koloniträdgårdar i hufvudstadens omnejd. Redan 1914 togs frågan till behandling på Helsingfors-filialens initiativ. Nyttan av dylika anläggningar för storstäders befolkning är uppenbar och genom erfarenheten i andra länder till fullo bevisad. Centralstyrelsen tvekade ej heller att upptaga frågan på sitt program. En kommitté, gemensamt tillsatt av Centralstyrelsen och Helsingfors-filialen, fick i uppdrag att sätta sig i förbindelse med vederbörande myndigheter och reseanslag tilldelades fröken Bertha Tabelle för att i Stockholm göra sig närmare bekant med koloniträdgårdars drift och organisation.
Världskrigets utbrott omöjliggjorde fröken Tabelle’s studieresa och den inlaga, som av kommittén inlämnades till stadens Socialnämnd och hos denne rönte ett i allo gynnsamt mottagande, nådde icke stadsfullmäktige eller hann åtminstone ej av dem upptagas till behandling. Det enda konkreta resultat av de vidtagna åtgärderna har tillsvidare varit, att Helsingfors-filialen för sommaren 1917 fick sig anvisat ett område av och indelat i lotter á för potatisodling. Så livligt visade sig intresset även för denna anspråkslösa form av koloniträdgårdsdrift vara, att efterfrågan på lotter översteg tillgången. Utsikt förefinnes att jämnväl för sommaren 1918 få förfoga över samma område. Återstår hoppet att denna av kriget och livsmedelsbristen betingade potatisodling skall visa sig vara en om och anspråkslös början till blomstrande och välsignelsebringande koloniträdgårdssanläggningar.

Arkitekten Runar Finnilä ritade 5 olika typer och storlekar av trädgårdsstugor. Den första kolonistugan byggdes enligt typ 3 i juni 1921 av fröken Jenny Ahlstrand och kort därpå den andra stugan av fröken Bertha Tabelle och herrskapet Sarlin gemensamt, vardera å Kvinnoförbundets område.

I Brunakärrs koloniträdgård 1918-1928 kan man läsa följande:
”1928 på samma plats rest en mera i stil med trädgården gående byggnad, innehållande ett rymligt kök och talrika små skåp till förvaring av vardera föreningarnas kolonisters arbetsredskap. Från verandan framför denna koloniträdgårdens corps-de-logis har man en god överblick över den nu tioåriga, med mycken möda och flit tillkomna Finlands första, verkliga koloniträdgård. Byggnaden är uppförd enligt ritningar av arkitekten fru Signe Lagerborg-Stenius och torde kostat omkring 85 000 mk. Helsingfors stad har bidragit till byggnadskostnadernas betäckning med ett amorteringslån stort 50 000 mk.”

Till vänster låne- och arrendeavtal

Brunakärr koloniträdgård 1918-1928
En tioårs historik över Helsingfors´första koloniträdgård
tecknad av Ossian Lundén

Klicka på avtalet eller historikpärmen så öppnar sej hela dokumenten

Grönsaksutställning 1929 då det här bordet prisbelönades vid Allmänna Trädgårdsutställning

Grönsaksutställning 1929 då det här bordet prisbelönades vid Allmänna Trädgårdsutställning