Hjälp under kristider

Under vinter - (1939–1940) och fortsättningskrigen (1941–1944) var föreningarnas insats för samhället viktig.

Svenska centralarkivet har många föreningsarkiv där hjälpverksamheten under svåra kristider syns. Här lyfter vi fram en förening – Helsingfors svenska Marthaförening – som hjälpte på många sätt; sticka och sy olika plagg, strumpor, kalsonger, vantar, mössor och hästtäcken mm. Soldatpaket med kläder, en bok och något gott att äta skickades i 100-tal till fronten. Hjälppaket skickades också till soldaternas familjer. Marthorna organiserade också ett tillfälligt Soldathem på Olympiastadion. Där fick över 1000 soldater på permission sova och äta den mat som Marthorna lagade i Stadions kök.

Invaliderna har inte heller blivit bortglömda. Också till dem har man sänt paket, och till krigarbyarna förfärdigade Martha icke mindre än 119 meter trasmattor. En insamling av sylter och safter för krigssjukhusen resulterade i 2430 flaskor saft och 108 syltburkar! Kolonisterna i Brunakärr har ihågkommit invaliderna med bärskördar och blommor.
På mångahanda sätt tog man sig an de inkallades familjer. Varje krets hade sin ”adoptivfamilj”, några kretsar hade t.o.m. flera. Tillsammans med andra kulturföreningar anordnade Martha samkväm för reservistfamiljerna i Helsingfors.
På anhållan av Fria vården i Helsingfors, som vars viceordförande fru Aili Lindfors fungerat, öppnades i Hemvrån en central för utdelning av understöd åt personer som genom kriget råkat i svåra omständigheter. Centralen öppenhölls från den 1 februari 1940 till den 1 juni samma år. Under denna tid utdelades åt 1386 personer sammanlagt 76500 mk och 9942 klädesplagg, dessutom möbler, sängkläder och husgeråd.

Årsberättelsen 1940

"Kretsen Åttan anordnade den 9 juni ett samkväm för evakuerade svenska Hangö- och Viborgsbor i Svenska Kvinnoförbundets lokal Tavastvägen 3. Av en kretsmedlem hade Åttan fått mottaga 12300 mark att utdelas som understöd åt evakuerade svenska familjer. Bland hjälpsökande vid föreningens understödsverksamhet inom Centralen för fri vårdverksamhet inbjöds ett antal familjer att nämnda samkväm, vid vilket varje familj som gåva fick emottaga ett slutet kuvert innehållande 200 mark. Samtidigt överräcktes paket innehållande smör, mjöl, te m.m. vilka genom fru Wessberg erhållits som gåvor från Sverige och Norge.
Ett rikhaltigt och omväxlande program framfördes. Karameller och gott kaffe, också gåvor från Sverige, bjöds överlag.
Föreningens ordförande fru Aili Wessberg som gett den goda idén till ett familjesamkväm för penninggåvans överräckande, deltog i Åttans omsorg för festen och skänkte med sin närvaro den stämning av förståelsefull samvaro som präglade tillställningen. En Hangö-martha tolkade gripande gästernas känslor och framförde deras tack. Den okända varmhjärtade donatorn ägnades en kraftig applåd.
I tolv poster sändes understöd till hjälpbehövande, som vistades på andra orter och om vilka uppgifter erhållits genom kyrkoherden Serenius från Hangö."

Berättelse över Helsingfors svenska Marthaförenings kommitté Rädda Finlands barn verksamhet under år 1940.

Emottagit ullgarn 140 kg där utdelades under början av juni månadcirka 20 kilo 600 gr och under september månad 119 kilo 400 gr. Med stor flit och intresse utförde Marthorna diverse praktiska plagg under relativt kort tid.

Utdelat till Bikupan           13 kg 850 gr
Dagmarkretsen                 10 kg 750 gr
Dagkretsen                            6 kg 650 gr
Fredrikbergskretsen      10 kg 800 gr
Glimten                                  8 kg 300 gr
Hemgården                          12 kg 250 gr
Kottbykretsen                       8 kg 650 gr
Ringblomman                      13 kg 050 gr
Tölökretsen                          11 kg 400 gr
Veckofröjden                          9 kg 800 gr
Åttan                                      11 kg 750 gr
Munksnäs                                1 kg 750 gr
SUMMA                             119 kilo

Strumpor                     208 par
Sockor                         128 par
Vantar                         122 par
Tröjor                          53 par
Mössor                        45 st
Slipover (sleepover)   55 st
Pullover                      45 st
Halsdukar                    32 st
Byxor                          51 par
Kostymer                    12 st
Hjärtevärmare               2 st
Muddar                           6 par
Livstycken                      8 st
Undertröjor                    9 st
Tossor                             1 par
Klädning                       1 st
Underkjol                       1 st
Babyklädning                 1 st
Väst                              1 st
SUMMA            781

Till de flesta plagg bifogades stoppgarn. Någon liten del torde ännu finnas oredovisade i en del kretsar.

Helsingfors den 12 januari 1940, Ingrid Ståhle.

Tillfälligt soldathem i Stadion

Efter vinterkriget var ännu många frontsoldater i behov av läkarhjälp och vila eller ett hem, dit de kunde återvända. För dem öppnade Helsingfors svenska Marthaförenings soldathem i Stadion sina dörrar. I spetsen för soldathemmet stod fru Maggie Dittmar, biträdd av många hjälpsamma marthor. Frivilliga Marthor samlade in sängar, sängkläder mm och stod och upprätthöll enkel matbespisning på Stadion. Hemmet hölls öppet från den 6 april till den 1 juli 1940 och hade under den tiden härbärgerat 1200 soldater. Allmänheten kom ihåg soldathemmet med mångahanda gåvor. Föreståndarinnor för hemmet var fruarna Anne-Marie Blomstedt och Agneta Olin.

Glimtens dagbok 4.10.1940:
Den 4 oktober 1940
Möte i Bangatans folkskola. Närvarande voro 45 medlemmar.
Vi avhandlade vårt gudbarns klädfråga. Fru Hemming donerade en ny duk. Den 2 okt hade Helsingfors Svenska Marthaförening i Sibelius Akademin haft en fest för att insamla medel till kor åt gränsbefolkningen, och ordf. meddelade att våra små Glimtar vid detta tillfälle sålt märken för 638 mk. Den fina filten utlottades och vanns av fru Mosander.
Vi diskuterade Hemma humör och borta humör. Inledare fru Inez Behr.

Beredskapsarbetet bragte föreningen i nära kontakt med många andra organisationer som arbetade för samma mål. Martha har också varit representant i de samarbetsorganisationer, som uppdrog linjerna för beredskapsarbetet på hemmafronten.
Föreningens ordförande (Aili Lindfors) har sålunda bl.a. varit ordförande för Helsingfors beredskapskvinnor, viceordförande för Fria vården alltsedan den grundades samt styrelsemedlem och medlem i arbetsutskottet för Nationalhjälpen i Helsingfors.
Efterkrigstiden har medföljt nya sociala uppgifter. Kretsen Veckofröjden har ihågkommit fångarna i länsfängelset med paket. Drumsökretsen har anordnat en extra fest i Hemvrån till förmån för Drumsö barnsjukhus. Brändökretsen har öppnat en barnparkering till vilken mammorna två förmiddagar i veckan kan lämna in sina barn, och Munksnäskretsen har hållit lekaftnar för barn.
Under sommaren 1946 upprätthöll Martha i Aina Cederbloms bespisningsstuga i Djurgården, som ställts till förfogande, en sommarklubb för barn i åldern 6-12 år, som inte var i tillfälle att komma ut till landet om sommaren. Klubben erhöll livsmedel från Stockholm och dess utgifter bereds av staden. Fru Greta Bjurström ledde klubben, som besöktes av 45 barn. Barnen företog utfärder, deltog i simkurs o.s.v. Deras föräldrar gav uttryck åt sin varma tacksamhet.
En grupp i vårt samhälle, som haft att kämpa med stora svårigheter, är de gamla. För dem anordnas årligen De gamlas dag som varmt uppskattas av de inbjudna. De ha också genom Marthas förmedling kommit i åtnjutande av en stor mängd stipendier.

Ur årsberättelsen 1942:
" Även detta år ha varma västar och andra plagg för männen vid fronten tillverkats i Hemvrån under fruar Maggie Dittmars och Marianne Lüchous ledning av såväl marthor som utomstående. Under fru Signe Jörgensens ledning ha varma vantar och tofflor förfärdigats för frontsoldater och invalider. Bristen på lämpligt material har bidragit till att antalet förfärdigade plagg är lägre än senaste år. En paketkommitté, bestående av Martha-medlemmar, har under fru Aili Wessbergs ledning samlats i Hemvrån alla tisdagar och avsänt paket till fronten. Följande mängder klädesplagg ha avsänts i Martha-paketen:
138 par strumpor
140 par sydda vantar
29 par stickade vantar
13 halsdukar
26 halsskydd
6 huvudskydd
26 par knävärmare
8 magbindor
26 sydda västar
4 pappersvästar
127 par tofflor
8 par kalsonger
40 par sulor

Ur berättelsen 1942:
"På uppmaning av Befolkningspolitiska förbundet startade Helsingfors svenska Marthaförening i likhet med övriga kvinnoorganisationer en insamling av linne- och bomullstyger från huvudstadens hem. Resultatet blev givande och materialet omvandlades av flitiga martha-händer till babyutstyrslar för moderskapshjälpen. Utdelningen skedde genom stadens samtliga Räddningsstationer. Under fru Sigrid Jörgensens ledning uppordnades samtliga klädesplagg i paket. Inalles överlämnades c:a 600 paket, alla dekorativt emballerade i vitt papper med blått kors, likt Finlands flagga."

Förutom dessa klädesplagg ha paketen innehållit: ficklampor och batterier, sackarin, tobak, snask, pennor, papper, vitaminpreparat, salvor för fotskador m.m. I varje paket har lagts en bok. Bl.a. läroböcker i olika språk som frontmännen uttalat önskemål om att få. Dessutom har bokpaket avhämtats direkt från Hemvrån. Inalles har 953 paket. Allt gåvor av Martha-kretsarna, enskilda medlemmar och utomstående samt firmor och affärer. För dessa försändelser har föreningen fått mottaga många tacksamhetsbevis. Ordförande i paketkommittén har varit fru Signe Lindholm från Dagkretsen.

Årsberättelsen 1943:
" Gåvor åt Soldaterna Under detta år, liksom under tidigare krigsår, har en av medlemmar ur olika Martha-kretsar bildad kommitté, oförtrutet arbetat för anskaffande av jul- och påskgåvor, böcker m.m. åt soldaterna ute vid fronten. 211 paket har avsänts med rikhaltigt innehåll. I de talrika tacksägelsebrev som skrivits av frontmännen betonas, att marthornas gåvor varit särskilt väl valda och praktiska. En korsu-man försäkrar, att dessa gåvor, som visa, att icke ens den okända soldaten är glömd, på ett verksamt sätt stärker banden mellan front och hembygd. Ordförande för paketkommittén är fru Aili Wessberg. Verksamheten leddes av fru Signe Lindholm."

Under krisåren ordnade man kurser i bl.a Toffeltillverkning, sömnadskurser. Man stickade sockor, vantar, knävärmare, halsdukar, sydde skjortor, kalsonger, hästtäcken och gjorde tofflor och sulor mm. Man samlade in paket som skickades till soldater - t.ex. 1943 1249 paket!! Man samlade också in förnödenheter till mödravårdspaket 1942.
Under fru Sigrid Jörgensens ledning förfärdigades varma tofflor och vantar för frontsoldater och invalider, och med fru Maggie Dittmar i spetsen sammanträdde en syförening till förmån för evakuerade barn från Hangö- och Ekenästrakten. Ur arbetsresultatet för 1940 kan som ett exempel på marthornas flit nämnas följande siffror: 1956 par strumpor, 1167 par vantar, 1003 st halsskydd, 530 st snödräkter och dessutom många andra slags plagg. Senare var resultatet på grund av materialbristen lägre. Också inom de enskilda Marthakretsarna har liknande arbeten utförts.

Fru Jenny Nordberg framkom med förslaget, den hon också redan delgivit fru Aili Wessberg att Marthorna skulle laga 6 st babykorgar till Mannerheims barnskyddsförbund för krigsfadderavdelningen, material skulle fås av förbundet i fråga. Frågan gällde om Marthorna åtaga sig detta behjärtansvärda arbete. Babykorgarna utlånas åt mödrarna på 6 månaders tid. Arbetet åtogs villigt och valdes 6 st arbetschefer som skulle handha utdelning av material m.m.. Valda blevo fruar E. Wikström, E. Gummerus, E. Juselius, A Ylöstalo, A. Falenius och A. Hindsberg.

Kriget påverkade kurserna, i årsberättelsen 1941 kan man läsa:
"Kurser, demonstrationer, utställningar och kristidsrådgivning
I nu rådande kristider, då det är av synnerligen stor vikt att kunna trygga en god näringsstandard för hemmen, har föreningen för att befrämja det praktiska kunnandet och bereda husmödrar tillfälle att taga del av vad vetenskapen på senare tid kommit till insikt on angående val av födoämnen och olika tillredningssätt upprepade gånger under åretanordnat kurser och utställningar. Till dessa ha även utomstående hälsats välkomna."
Man hade samarbete med Varuboden och hade fönsterutställningar i flere av stadens affärer där man hade olika små utställningar om t.ex färdigberedda maträtter soppor, sallader, engrytsrätter, fiskrätter, såser och smörgåspålägg- allt med recept. Tvätt och renhållningsmedel - hur man bäst skulle utnyttja tvålransonerna. Recept på tvål och såpa. Nytt av gammalt - hur man skulle sy om gamla kläder.
En större matlagnings kurs " Svår tid kräver ny id" hölls 8-19.9.1941 där deltog 129 personer
Där gick man t.ex igenom

Att vara husmor just nu
Vi torka, salta och sylta
Nu har de kommit - svamparna
När kaffet och te tryter
Efterrätter av idag
Vad ska nu bli vår huvudrätt?
Om vi ha kaniner...
Huru ersätts nu den salta biten

En kristidskurs "Hålla ut är tidens lösen" hölls 18-25.11.1941 där 75 personer deltog gick man igenom alla ämnen ovan.
1942 fortsatte kurserna; ""Bjuda till är hälften vunnet" benämndes en kurs, som ordnades i kristidsmatlagning och konservering"

Årsberättelsen 1941:
"Svamputställningen
För att lätta på det svårlösta matproblemet och stimulera intresset för användning av svamp ordnade Helsingfors svenska Marthaförening en svamputställning, jämte demonstration av svamprätter i Esplanadkapellet den 24-25 september. Utställningen omfattades även detta år med stort intresse och besöktes av 3429 personer. Nettobehållningen steg till något över 13000 mark. Som arrangör för utställningen stod en organisationskommitté med fru Maggie Dittmar som ordförande. Bankdirektör Volmar Nyberg, som är vårt lands främsta svampkännare, hade godhetsfullt åtagit sig utställningens huvudsakliga uppställning och grupperingen av de över 150 arter omfattande skådesvampen. Svamprätter för demonstration tillreddes av skolkökslärarinnan Tora Lindroos. En nyhet för i år var en instruktiv praktisk avdelning, som var avsedd att lära allmänheten skilja mellan giftiga och matnyttiga svampar. Denna avdelning uppställdes av fruarna Marianne Lüchou, Karin Kihlman och Stina Finne."

Ur årsberättelsen 1945:
Då bristen på yllegarn varit skriande, anordnade föreningen på initiativ av rektor Elsa Bonsdorff senaste vinter 4 spånadskurser i Nornas arbetssal, som godhetsfullt ställdes till Marthas förfogande.
Anslutningen till kurserna var stor, ja så stor, att stundom trängsel rådde, då alla spinnrockar surrade. Kursdeltagarna fingo lära sig att rätt behandla ullen avensom hur ullen kan utdrygas med cellull, hund-, kanin- och rävhår samt med uppkardad yllelump m.m. Undervisningen meddelades av hemslöjdkonsulenten Saga Wikström. Fru Mary Gahmberg tog verksam del i kursarrangemangen.

Ur Glimtens protokollbok 29.10.1941:
Klockan ½ 9 efter tedrickningen sutto vi och sjöngo Marthasången då sirenerna började tjuta. Men sången överröstade dem, så att vi ingenting märkte förrän en té-martha kom upp från köket och underrättade oss att det var alarm. Vi begåvo oss i god ordning ner för de kolmörka trapporna – en av oss snubblade och föll med huvudet förut, lyckligtvis utan att skada sig allvarligt. En halv timme fingo vi tillbringa i bombskyddet, lyssnade till den kraftiga luftvärnselden. Såsom varande Helsingfors-bor med träning i detta avseende, förhöllo sig alla lugna.
Klockan 9 hörde vi signalen ”Faran över” och vandrade hem i det förrädiska månskenet.

Ur Glimtens protokollbok:
Den 5 november 1941
Möte i Bangatans folkskola. Närvarande voro medlemmar.
Då Helsingfors dagen före vårt möte utsattes för ett bombardemang med tre dödsoffer och ett tiotal sårade, voro vi förberedda på att ingen av våra medlemmar skulle komma till mötet. Vi hade dock underskattat Glimtarna, de låto inte avskräcka sig. Vårt möte präglades av en trivsam och varm stämning.
Små rön i hushållet:
Ersats för kaffebulle
Ordförande läste ett kapitel ut En flicklotta.

Ur Glimtens dagbok:
Trots krig och mörkläggning samlades vi åter i Hemvrån den 24 september 1941
Närvarande voro 29 medlemmar.
Hälsningsord av ordf. Redogörelse för martha föreningens verksamhet under kriget.
Kretsen samlade ihop 232 mk som hyresbidrag för en reservistfamilj Lindén.

Den 1 oktober 1941
Möte i Bangatans folkskola.
Närvarande vooro 26 medlemmar.
Samma dag hade vi hafr två alarm i Helsingfors.
Mörkläggningsarrangemangen i skolan voro bristfälliga så att vi måste arbeta i halvbelysning.
Tevärdinnan diskade i fullständigt mörker.
Genom förmedling av fru G. Mossander har vårt bibliotek fått en hel bykkorg full med nya böcker.
Uppläsning av soldatbrev.
Kretsen skänkte kläder åt familjen Lindén.
Fem av våra medlemmar anmälde sig villiga att sy tofflor åt sårade soldater.
Vår kassör fru Sisse Bonsdoff

Ur Glimtens protokollbok:
Den 28 januari 1942
Möte i Bangatans folkskola. Närvarande voro 11 medlemmar.
Ordf. var sjuk och fru Behr vikarierade i hennes ställe. Till följd av att vi återigen haft ständiga alarm ävensom bombfällningar, samt på grund av 20 grs (graders) köld och snöyra voro endast ett litet antal trogna och tappra medlemmar närvarande. Då spårvagnarna inte funktionerade hade fru Sihvonen i köld och mörker vandrat till fots den en timme långa vägen från hennes hem till vår möteslokal.
Inte ens te kunde vi servera då gasen var avstängd mellan 7-9.

ORDFÖRKLARINGAR:

Behjärtansvärt arbete – fint arbete
Besåg – såg
Bevista – besökte
Beredskapsarbete – nödhjälpsarbete
Bragte – förde
Evakuerad – varit tvungen att flytta från sitt hem
Hemvrån - Helsingfors svenska Marthaförenings mötesrum på Simonsgatan 12 i Helsingfors
Härbärgera – man ger husrum åt någon
Klädning – klänning
Krigsfadderbarn – barn som får hjälp som t.ex. kläder, mat
Korsu är ett underjordiskt skyddsrum där soldaterna bodde vid fronten.
Livstycke – tättsittande linne
Matbespisning – lagad mat
Mudd - ett elastiskt plagg eller del av ett plagg som kan sitta omkring handled
Mångahanda – många, flera
En pullover är en stickad eller virkad långärmad tröja som träs över huvudet
Reservist - är en person som är medlem i en militär reservstyrka.
Slipover (sleepover) är en ärmlös, ofta stickad, västliknande tröja som man har över en skjorta
Snödräkt – vit dräkt som används på vintern
Stoppgarn – en bit garn som man använda när man lagar hål på strumporna
Sålunda – på så vis
Åtaga – ta sig an, börja göra (åtogs – togs emot, började)

Är du intresserad av att läsa mera om marthornas verksamhet under kristiderna?
Låna på biblioteket:
Helsingforsmarthorna av Aapo Roselius och Mona Rautelin utgiven 2020
Helsingfors svenska Marthaförening 1929-1949 av Gunilla Östenson

På bloggen Arkivråttan finns några inlägg:
http://arkivrattan.blogspot.com/2015/10/
http://arkivrattan.blogspot.com/2015/11/
Och om Brunakärr koloniträdgård
http://arkivrattan.blogspot.com/2015/04/

KÄLLOR:
Helsingfors svenska Marthaförenings protokoll, årsberättelser
Fredriksbergs kretsens arkiv
Glimtens arkiv
Brunakärr Koloniträdgårds arkiv
Helsingforsmarthorna av Aapo Roselius och Mona Rautelin utgiven 2020
Helsingfors svenska Marthaförening 1929-1949 av Gunilla Östenson