Svenska Kvinnoförbundet 110 år så här började det

Lantdagsreformen 1906 hade gett kvinnorna rösträtt (som de första i Europa) och rätt att kandidera i lantdagsval. Allmän rösträtt i kommunalval fick kvinnorna i likhet med männen först 1917.

Redan inför lantdagsvalet 15–16 mars 1907 samlades kvinnor från partiets lokalavdelningar för att utse kvinnor som kunde kandidera. På mötet nominerades Helena Westermark, Dagmar Neovius, Annie Furuhjelm och Hedvig Sohlberg. Dagmar Neovius från Åbo södra valkrets blev som första kvinna invald i den svenska lantdagsgruppen.

Den 10 juni 1907 hölls i Helsingfors ett möte vid vilket beslut fattades om grundandet av Svenska Kvinnoförbundet. Mötet samlade ca 400 kvinnor från 50 orter runt om i landet.

Annie Furuhjelms öppningsanförande har kallats Svenska Kvinnoförbundets stiftelseurkund:

"Som en annan yttring av denna samlingstanke (bildandet av Svenska Folkpartiet) ter sig för mig bildandet av ett hela landet omfattande svenskt kvinnoförbund - ja, men som något ännu större, för mig personligen, ty i mina bästa stunder har jag tänkt högt om kvinnan och hoppats mycket av den obrukade kraft, all den förmåga till hängivenhet som finnes nedlagd hos henne. Och vad nu särskilt ett minoritetsparti sådant som vårt beträffar, så veta vi att om vi skola kunna bestå i den ojämna kampen, så kommer utslaget att fällas av hemmen och i sista hand av mödrarna. Vi om någon behöva räkna målmedvetna kvinnor inom våra led, kvinnor som förstå vad en amerikansk författarinna nyligen yttrade, att inte hemmen numera utgöra hela vår värld, utan att också hela världen skall bli vårt hem. Också vi kvinnor måste lära oss att stå på egna ben, se med egna ögon och tänka egna tankar för att i den politiska kampen inlägga vår egenart, ty göra vi inte detta, kunna vi lika gärna hålla oss borta från politiken.

Men för att rätt förstå våra nya plikter måste vi sättas i tillfälle att närmare dryfta tidens stora frågor, och det kunna vi bäst göra genom att sammansluta oss till ett förbund."
Källa: Svenska Kvinnoförbundet

Den 26 oktober 1907 höll organisationen sitt stiftande möte där stadgar och program antogs.

Svenska Kvinnoförbundet ställde sig till en början utanför partiet, fastän flera av de mest aktiva kvinnorna inom förbundets ledning var aktiva också inom partiet. Även kvinnor som inte hörde till Svenska folkpartiet kunde ansluta sig till förbundet.

I protest mot beslutet att ställa sig utanför partiet bildade en grupp kvinnor organisationen Tolvan som verkade inom partiet. Namnet syftade på antalet medlemmar.

Svenska Kvinnoförbundets första ordförande blev författarinnan Annie Furuhjelm som satt ända till 1937. Viceordförande Lilly Krogius 1907-1910
Den första centralstyrelsen valdes med sluten omröstning: A. Furuhjelm, L. Krogius, E. Lönn, E. Ahlqvist, C. Mechelin, A. Lundström, H. Westermarck, J. Malmelin och A. Jägerhorn

1946 anslöts förbundet till Svenska folkpartiet.

Källa: Svenska centralarkivet
Citat ur Svenska Kvinnoförbundet 1907-82 av Inger Ehrström

Svenska Kvinnoförbundets ordföranden

1907-1937 Annie Furuhjelm
1919 Lily Krogius (t.f.)
1921 Anna Lundström (t.f.)
1937 - Margit von Bonsdorff-Edgren
1938 - Ebba Östenson
1948 - Agneta Olin Svenska Kvinnoförbundets ordföranden
1907-1937 Annie Furuhjelm
1919 Lily Krogius (t.f.)
1921 Anna Lundström (t.f.)
1937 - Margit von Bonsdorff-Edgren
1938 - Ebba Östenson
1948 - Agneta Olin
1962 - Inger Ehrström
1971 - Elly Sigfrids
1973 - Ulla Gyllenberg
1983 - Margareta Pietikäinen
1988 - Kerstin Meinander
1993 - Monica Sirén-Aura
1999 - Anna Lena Karlsson-Finne
2007 - Sara Eklund
2010 - Carola Sundqvist
2015 - Anna Jungner-Nordgren
2020 - Anita Westerholm
2025 – Pia Sundell