I Svensk Framtids jubileumsnummer 5 /1963 kan du läsa hur Svensk Ungdom bildades
Klicka på bilden så öppnar sig ett nytt fönster
1966 sänktes åldersgränsen för SU-medlemskap från 40 till 35 år.
SU i Åbo och SU i Helsingfors lämnade in motioner till årsmötet 1966 om att sänka åldersgränsen för medlemskap i SU från 40 till 35 år och motionerna godkändes med rösterna 51 mot 25. Motionärerna ansåg att den höga åldersgränsen ledde till "för långsam generationsväxling och brist på nya, friska idéer".
En åsikt emot sänkningen var att "det är synd om de äldre som tycker lika som ungdomen och inte får vara med".
Våren 2013 sänktes åldersgränsen till 30 år så nu kan man bli medlem om man är mellan 14 och 29.
Läs första numret av Svensk Framtid!
Klicka på "knappen" så öppnar sej ett nytt fönster med hela tidningen!
"I januari 1944 beslöt styrelsen att som namn för organisationen föreslå Svensk Ungdom - Svenska Folkpartiets ungdomsorganisation. Andra namnförslag var Folkpartiets Unga, Svenska Ringen, Svenska Finland och Ungsvensk Lösen. Dessutom beslöt man utföra ett medlemsmärke, fyra gyllene ringar på rött botten, representerande samverkan mellan de svenska landskapen." Lena Karhu; Svensk Ungdom - en politisk beställning 1993.
Ända sedan Svensk Ungdom startade har man haft olika sorters politiska ungdomskurser.
Den första politiska ungdomskursen hölls 11-14.11.1943 i Helsingfors.
SU verksamhet genom tiderna
Kursdeltagare på besök i Riksdagshuset söndagen den 28 oktober 1945.
a) i plenisalen, b) på journalistläktaren
Vid tillfället hölls föredrag av riksdagsman Albin Wickman (till höger på bilden här nere bredvid partisekreterare mag. Henrik Antell). Föredraget som behandlade riksdagens arbetssätt, hölls i Stora utskottets sessionssal.
"Med modell från Folkpartiet i Sverige införde man ett politiskt körkort i SU.
I lokalavdelningarna studerades olika samhällsfrågor och politik, och sedan ordnade SU förhör. Klarade man provet fick man det politiska körkortet, ett mycket aktat papper med fotografi."
Politiskt arbete sker bl.a i kongressen, storsamlingar och arbetsgrupper
En gång om året samlas kongressen som väljer förbundsstyrelse; en ordförande, två vice ordförande och tre–fem ledamöter som sitter ett år. För att få komma med som delegat ska man vara medlem i någon lokalavdelning (som väljer delegater till kongressen). Lokalavdelningarna hör enligt sin region till någon av de fyra kretsarna – Helsingfors (och samkretsen), Nyland, Egentliga Finland (Åbo) eller Österbotten. Alla lokalavdelningar är egna föreningar.
Under åren har olika utskott och arbetsgrupper arbetat fram program mm.
1967 bytte SU:s årsmöte namn till kongress.
Nedan några foton från kongresser
Bävern
Det var Berth Sundström (förbundssekreterare 1980-1981) som föreslog att Svensk Ungdom skulle ha en maskot eftersom Svenska folkpartiet hade en nyckelpiga. Det diskuterades många djur men Mårten Johansson (ordförande 1979-1981) fastnade för bävern och dess positiva egenskaper: den var flitig, tog väl hand om familjen och byggde egna lokalsamhällen, använde inhemsk energi mm. Barbro Backman-Schauman sydde den första stora Bävern (160-170 cm lång). En mindre variant (90 cm lång) finns i Svensk Ungdoms arkivsamling.
Leif Sjöström ritade Bävern som användes som logo och på affischer.
Politiska program
Politiska program genom åren; Svensk Ungdom antog sitt första politiska program 1958.
Här kan du jämföra vilka frågor som tagits upp i Svensk Ungdoms politiska program under olika årtionden.
Under 1960-talet började Svensk Ungdom allt mera ta initiativ, göra utredningarna och ordna debatter, kurser och seminarier i aktuella frågor. Svensk Ungdom inledde en aktiv programverksamhet och gav bl.a. ut socialpolitiskt, kulturpolitiskt och internationellt program.
Svensk Ungdom var den första organisationen i Finland som gav ut en debattbroschyr om miljöfrågor - "Har vi rätt att leva" 1967! Den skulle ligga till grund för diskussion.
En fråga som SU jobbade med mycket under 1970-talet var kärnkraftsfrågan. SU motsatte sig aktivt en utbyggnad av kärnkraft. SU ordande kampanjer, demonstrationer och diskussioner och informerade om riskerna med atomkraft, om alternativa energikällor och energisparande.
SU har lyft fram många viktiga frågor i samhället
SU lyfte fram barnets ställning i samhället med en synlig kampanj under år 1973. Man gav ut rapporterna ”Barnet i samhället”, ”Barn och trafik”, ”Barnen och deras närmiljö”, ”Barndagvården” och ”Barn och kultur”.
Våren 1978 beslöt Svensk Ungdoms centralstyrelse att starta en ny kampanj för Tanzania. Målsättningen var att samtidigt väcka en bred diskussion om Finlands biståndspolitik, en global ekonomisk jämvikt och informera om mållandet Tanzania.
SU producerade följande informationsmaterial:
en utställning på 9 planscher om global ekonomisk jämvikt och Tanzania
ett temanummer av Svensk Framtid
motioner till partiet i biståndsfrågor, och debattartiklar i tidningspressen
Utställningen cirkulerade under våren i ett tiotal skolor.
Den första SU:are som blev invald i riksdagen var Grels Teir (ordförande 1953-1957). Han valdes in från Vasa läns norra valkrets i riksdagsvalet 1951.
Riksdagsvalet 1966 var en framgång för SU, i tre valkretsar toppades listan av invalda av SU:are; Georg C. Ehrnrooth i Helsingfors, Henrik Westerlund i Nyland och Carl Olof (C-O) Tallgren i Åboland.
Riksdagsvalsaffischer, kommunalvalsaffischer, mfl
Kampanj- och valmaterial, kläder, prylar och grejer
Kreativiteten flödar inom Svensk Ungdom när det gäller att hitta på material för marknadsföring och valkampanjer.
Fototävlingarna var väldigt populära. Som pris delade man ut riktiga prisbucklor. Många av fotografierna användes också som pärmbilder på Svensk Framtid.
Spel är alltid roliga och så kan man lära sej av dem!
Här är de spel som publicerats i Svensk Framtid. Klicka på bilderna, ladda ner och spela!
Kirjais kursgård 1969-1996
År 1969 köpte SU den nedlagda folkskolan i Kirjais, Nagu och ordnade där kurs- och lägerverksamhet och många politiska och sociala evenemang tills gården såldes år 1996.
Svensk Framtid utseende genom åren.
1947 beslöt Svensk Ungdom att börja ge ut en egen tidning som skulle utkomma 8 gånger per år och tryckas i 1200 exemplar. Före det hade man en gång i månaden skickat ut infobrev till medlemmarna och haft en egen Svensk Ungdoms spalt i några nummer av partiets tidning Svenska Finland.
Under åren 1948-2015 hette medlemstidningen Svensk Framtid för att 2015 byta namn till Liber.
Det finns en minnesskrift och två stycken historiker om Svensk Ungdom:
Minnesskriften SVENSK UNGDOM 40 finns att läsa i sin helhet!
Svensk Ungdom har en stor arkivsamling. Den kan du använda när du skriver seminarieuppsatser, gradun och magisteravhandlingar. Och varför inte doktorera med intressanta frågeställningar du kan göra utgående från Svensk Ungdoms politik genom åren! HÄR hittar du arkivförteckningarna för SU:s alla arkiv.
KÄLLOR: Svensk Ungdoms arkiv, Svensk Ungdoms historikerna, Svenska centralarkivet
En utställning gjord av Svenska centralarkivet
Helena Kajander layout, texter
Lena Karhu texter
Emma Kajander videor, fotografier
2023
